Femte december - G-Force (2009)

Det­ta har jag sett: de som plöjer onds­ka och sår ofärd, de får skörda det. De går un­der när mullvaden Nicolas Cage andas på dem, förin­tas av hans vre­des fnys­ning.

- 3 Mullvadsboken 156:123

Jag har sett många riktigt, riktigt usla filmer i mitt liv. Alien Vs. Predator: Requiem, The Christmas Tree, Rapsittie Street Kids: Believe in Santa, The Haunting of Sharon Tate, Leprechaun in the Hood, Dragonball Evolution, etc.. Det skulle kanske kännas väl så hårt att sätta G-Force bland dessa mardrömmar, men jag gör det ändå. 

Och, liksom, vad ska jag säga egentligen. Det är en massa kända skådespelare som fått alldeles för mycket pengar av Disney för att spela CGI-marsvin, förutom Nicolas Cage som måste vara en äcklig stjärnmullvad. Jag vet inte riktigt vad ambitionen här var, men jag kan säkert säga att den inte var att göra en så bra film som möjligt, och skämten är ofta lite för vuxna för att barn ska kunna ta filmen till sig, men den är också för barnslig för att vuxna ska tycka att den är något att ha. 

Här är något: Penelope Cruz spelar ett av marsvinen, och av någon anledning är hon något sexigare än de andra, vilket självklart väcker frågan "varför kände någon för att göra ett marsvin extra sexigt?", vilket jag väl inte direkt har något svar på. Jag vet att filmen väldigt gärna vill highlighta att hon är det dock, genom att de två manliga marsvinen hela tiden bara "wow, sexigt marsvin".

Varför är Tracy Morgan med bara för att vara marsvinet i gruppen som bara säger exposition i form av dåliga skämt, och nästan alltid i klipp som ser ut att vara reaction shots från Samurai Cop (som jag för övrigt inte trodde att jag skulle nämna två gånger i en Cagekalender)? 

Är det här ens en film gjord av människor? Eller är den faktiskt gjord av marsvin som vill se sig själva representerade i form av riktigt dålig film? Inte konstigt att de inte fått fokus i någon film efter denna i så fall. De är också väldigt dåliga på genrefilm, för som komedi är den totalt misslyckad, och som action nästan ännu mer. Det är otroligt att någonting som vill vara så fartfyllt kan vara så förbannat tråkigt. 

Jag måste ta en kort paus här. Jag kan knappt form en sammanhängande tanke längre. För att tänka tillbaka på G-Force är som att stirra ner i avgrunden och känna att avgrunden stirrar tillbaka. Det är inte direkt någon l'appel du vide i och mer jag bara vill springa bort från allt snarare än hoppa ner, men det är sannerligen någonting. 

Okej, vi kör igen. 

"Nicolas Cage?", undrar kanske någon. Han är där. Har samma röst som i Peggy Sue Got Married, om någon minns den bortglömda Coppola-klassikern. Här är en länk för säkerhets skull. Jag kan väl inte direkt påstå att han vare sig gör filmen bättre eller sämre, och han försvinner dessutom typ halvvägs in och dyker upp igen först på slutet. Det är väl egentligen ganska emblematiskt för hela den sena Nicolas Cage-eran, att när han får vara med i en större film från ett större produktionsbolag som kommer dra till sig en större publik av varierad demografi så är det bara i en biroll. Trist, men som sagt spelar hans närvaro här ganska liten roll i min njutning av filmen. Dock har han kanske den enda måttligt roliga scenen i filmen, som jag inte vet om den skulle vara medvetet rolig eller om regissör och manusförfattare Hoyt H. Yeatman Jr. (som gjorde specialeffekterna till Con Air!) inte har en aning om hur man gör drama.  

Just det, och så ska jag prata om vad filmen handlar om. Tre marsvin och en Nicolas Cage är supersmarta och typ agenter för FBI, men så blir deras avdelning av lite oklar anledning nedstängd efter en någorlunda lyckad operation, och så flyr de fem för att inte tillfångatas och typ göras till vanliga djur igen? Jag vet ärligt talat inte riktigt, och vem bryr sig? Det är inte som att någon 2019 kommer att gå och se G-Force ändå. Jag kan knappt ens tro att någon gick och såg den 2009. Jag kan knappt heller tro att Disney, som ändå inte är kända för att ta stora risker, valde att gambla lite genom att ge ut en ovanligt dålig film. Jag antar att det är kul att de vill göra något nytt då och då, men det finns bättre sätt att göra det på än detta. 

"What the fox", sa Sam Rockwell i rollen som huvudmarsvinet i en av filmens första scener, och jag antar att det är det enda omdöme man egentligen kan ge filmen. What the fox.