Första december - En liten introduktion

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att frambära ett glädjebud till befrielse de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.

Tyvärr är mitt glädjebud bara 23 recensioner av Nicolas Cages senare filmer, och min kyrka endast en blogg. Mina ord kan inte ge någon lugn, eller för den delen få någon att känna närhet till Herren. De fattiga förblir fattiga, och de förtryckta kommer inte få någon frihet. Eller, det kan självklart hända men det kommer i så fall inte vara min förtjänst.

Ett glädjebud för den privilegierade utan stora problem i livet är det ändå. Tänk bara att vara ute en hel del i ett kargt vinterlandskap (som vi alla är), och sedan komma hem där du välkomnas av en relativt lång text om Nicolas Cages galna äventyr. Kan det bli bättre? "Nej!!!", säger jag och är säker på att en oberoende part hade sagt precis samma sak.

För det är ändå någonting med Nicolas Cage. Likt en mänsklig rysk roulette är han i regel en åtminstone relativt normal skådespelare, men man vet att när som helst kan den där lågmälda intensiteten han har inom sig skjutas ut i form av ett överspel starkare än kulan från en revolver. Det skapar ett känslostadie där man alltid är lite rädd över vad som kan komma, men där man samtidigt också är spänd av förväntan.

Och det är ju en karriär som väldigt lätt går att dela upp i flera delar, vilket passar sig när man vill ha någon form av dramaturgisk logik i sina recensioner. Jag har ganska utförligt gått igenom 80-, 90- och tidiga 2000-talets filmer, men bara väldigt ytligt gått in på de senare, mer turbulenta åren. För 2019 års kalender kommer jag därför gå längre än någonsin förr, från början på slutet av storhetstiden, till typ idag. De nästkommande dryga tre veckorna kommer därför delas in i tre olika kategorier för att så tydligt som möjligt definiera den senare erans Cage:

Årets första kategori - som påbörjas imorgon – är ”Nicolas Cage är fortfarande ett stort namn, men det kommer inte vara länge till”, där han fortfarande var med i större film och kunde dra en tydlig mainstreampublik, men där man också kunde se tecken på att vad han än hade så var det på väg att ta slut. Den här perioden är lättast att placera inom 2006-2011.

Den andra är ”Nicolas Cage har ekonomiska problem och börjar göra sorgliga karriärval” där han dels började vara med i fler filmer, och framför allt fler av klart lägre kvalitet. Det blir många riktigt gråa STV(Straight-To-Video)-thrillers där hans entusiasm kan beskrivas bäst som ”jag är bara här för pengarna och vill gärna åka hem så fort som möjligt). Den här något deprimerande eran överlappar både med första och tredje perioden, men kan ses klart tydligast under 2011-2015.

Den tredje vi kommer gå igenom är ”Nicolas Cage har blivit galen arbetsnarkoman och går inte längre att kartlägga” där han fortfarande har ekonomiska problem, men också uppnått både hög kult- och memestatus och därför plötsligt dyker upp i sina mest intressanta roller på många år. Det är också under den här perioden han inser att han mår bäst när han får arbeta, vilket leder till att han är med i 26 filmer under perioden 2016-2019.

Tillsammans ska vi nu över 23 dagar gå sönder. Vi ska tillsammans ligga där i mörkret där räddningen är så långt bort att den inte ens verkar möjlig. Men tillsammans ska vi slutligen också hitta ett liv där nere, och inse att ljuset alltid går att finna för den som söker det. Men allra mest av allt:

Tillsammans ska vi omfamna det excentriska.

Tillsammans ska vi älska Nicolas Cage. 

- 1 Jesperboken 14:25